För ett tag sedan började det helt plötsligt ploppa upp en massa snuskgubbar som "camboy" "sexmachine" osv på min msn. Sedan fick jag ett mail på min hotmail "Gör som jag säger, annars..."

Frågade vad han ville, och han ville att jag skulle skicka en nakenbild på mig själv annars skulle dessa snusk kontakter fortsätta att ramla in, för han hade satt upp min mail på någon sida. Vart han hade fått min mail ifrån vet jag inte riktigt =/ Dessutom hotade han med att ta över min mail om jag inte gjorde som han sa.

Jag blockade självklart idioten, och tänkte på alla de stackars tjejer han lurat till sig kort på.

För någon dag sedan fick jag en vänförfrågan på FB ifrån en "Felipe Schaumann". Eftersom jag inte vet vem det va så accepterade jag inte, och skickade till denne person och frågade vem det va. Fick till svar "Englisch, fat girl!" och då slog det mig genast att det va samma mupp.

Eftersom jag har min FB registrerad på samma mail som han hotade mig på så hoppas jag att det är så han fick tag på mig.

Han är verkligen läskig, och verkar tydligen att ge upp. Någonting säger mig att han inte alls bara är ute efter en nakenbild, men vad vill då puckot?!

Och stackars alla tjejer som har gått på detta, det är ju helt sjukt! Det är tragiskt att det finns folk som håller på så här...

Satt igår utanför mina svärföräldrars hus tillsammans med dom och min karl och solade lite. Jag vet inte riktigt hur jag kom in på det, men jag började snacka om boken "pojken som kallades Det".

Jag minns att denna bok lästes högt av en utav mina lärare på mellanstadiet, kanske inte så passande och jag förstår inte riktigt syftet. Har dock inga men utav det och ville läsa boken igen.

Då säger min svärmor att hon ska ha alla böckerna, men vi hittade bara två, de två första. Satte gensat igång och läsa, läste så fort jag fick tillfälle och idag gick jag ut och eldade lite i tunnan och satt samtidigt i solen och läste boken som nu är utläst.

Tycker det är helt sjukt, hur kan man behandla ett barn så som pojken i boken blir behandlad?

Boken är en sann berättelse en Dave Pelzers uppväxt med en psykiskt sjuk mor som misshandlade och missköte honom. Hon fick även resten av familjen att vända honom ryggen och till slut även vara med på elakheterna hon utsatte honom för, hon hade hela familjen "i sitt våld". 

Tycker denna berättelsen är ganska lik de böcker jag läst som överlevande fångar ifrån förintelselägrena har skrivit. Ingen mat, kyla, misshandel ect.

Tycker boken absolut är läsvärd, även om den är djup och ganska jobbig känslomässigt att läsa stundtals.

Väntade på mitt samtal ifrån butikschefen som jag hade varit på arbetsintervju hos typ hela dagen i fredags, han hade lovat att ringa men det varkade som att han bara sket i det. När jag precis hade gett upp hoppet om att han skulle ringa så ringer han självklart.

Ska in på måndag och skriva praktikpapper med honom, ska ha praktik där 1 månad först för att lära mig arbetsuppgifterna och sedan får jag sommarjobb där med chans till fortsatta extratimmar och kanske ett jobb om jag har tur?

Hur som hellst, har haft en del saker på g i helgen, på gott och ont, så har inte varit så aktiv på datorn, eller mest inte alls.

Antar att jag återkommer som grovt beroende och äckligt aktiv bloggare på måndag ;)

(Syster och jag -09)