Jag minns så väl när jag var lite, hur larrvig jag tyckte att min mor va när hon grät till alla hon såg på tv, vare sig det va lyckligt eller sorgligt. Jag grät aldrig till något som visades framför tv-rutan.

Men usch vad jag ångrar det idag, och nu förstår jag verkligen varför mor grät. Jag har blivit så otroligt blödig jag med, gråter åt i princip allt, vare sig det är glädje eller sorg.

Han det vara så att när man är liten är livet lätt, oförstört, och kan inte riktigt sätta sig in i en situation som en vuxen människa? Att man nu har blivit biten utav livet och därför är mer insatt i hur de på tven känner?

Det konstigaste är ju att det vände över natten för mig, från att vara helt kall till att böla för allt. Jag har blivit den som jag tyckte va fjantig som barn, hemskt?

Bölar ni till saker ni ser på tv?

 

charlotte

9 december 2010 08:08

Här är en till! Inte till allt, men ibland helt töntiga saker. Som i onsdags i desperata husfruar. Gabbi skulle skiljas från sin biologiska dotter, buhu! Och endå är den serien inte särkillt gripande...
Sorgligaste på senaste tiden va när en av kaptenerna i Dedliest Catch dog...

http://aspect.bloggplatsen.se

Lyllan Blogglus

9 december 2010 09:53

Haha, det gjorde jag med. Jag stortjöt till dhw! Usch vad hemskt, man grinar som ett litet barn!
Har däremot inte sett det andra pogrammet, vad är det för något?

 

charlotte

9 december 2010 11:02

Dedliest Catch, en dokumentär på discovery. Om krabbfiskare, råbarkade karlar på sjön, ganska underhållande, men väldigt sorgligt när stora karlar gråter för deras far/vän hastigt gick gort:`(

http://aspect.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu börjar jag om från mitt senaste inlägg i denna blogg, appen nerladdad igen och jag hoppas att förbättringar gjorts. Längtar efter att blogga igen! :-) Det är en otroligt fin och rolig dag, så testinlägget blir inte så långt. Jag hoppas att n...

Vart överlycklig när jag såg att denna bloggtjänst gjort en app för att underlätta bloggandet via mobilen, detta skulle innebära att jag kunde börja blogga igen! Dock fungerade det inte enligt mina förväntningar och jag får nog lägga bloggen på is...

Som de flesta har märkt så är våren på g med stora steg. Solen lyser sådär irriterande skönt i ansikten när man kör hem från jobbet, den varma känslan av solsken som värmer mot kläderna. Man blir väckt på morgonen av fåglar som kvittrar, härl...

Helt otroligt, tittade på "världens pappskallar när jag kom hem från jobbet och då pratade dom om en man vid namn "Henry Earl" som tydligen skulle ha arristerats ofattbart många gånger. Googlade detta, och mycket riktigt så ska det tydligen finnas...

Kikade in utseendet på bloggen, vad har hänt? Bloggen ser inte ut som när jag lämnade den. Hedern är helt plötsligt för liten. Presentationen, bilden och allt annat är längst ner istället för längst upp vid sidan om bloggen. Vad ledsen jag blir ...