Som sagt, provad installera spelet, och det fungerade fin fint. Det gick till och med bättre att spela på min karls dator än min gamla (när det fungerade alltså) =O Så ja, nu vet ju jag vad jag kommer att ägna tiden åt när han är på jobbet =/

Hmm, jag tror inte att detta va så bra..

Aja, underhållning, jag kanske inte har det lika tråkigt hemma om dagarna =)

Jag har haft ett sådant sug efter att få spela något så töntigt som The Sims 2, har inte spelat på säkert 6 månader eftersom att jag inte haft någon dator hemma, och när jag väl fick hem skiten så va den trasig :@ Jag tror att det va för att den stod i en bod i vintras, men folk säger att jag har fel.

Hur som hellst, ska prova installera grundspelet på min karls dator och se om det fungerar. Kollade systemkraven och jag tror att det ska fungera. Om inte annat, så märks det och då får jag helt enkelt radera det =P

Önska mig lycka till, jag vill verkligen SPELA!

Haha, vet inte ens vadför jag är så fast i detta spel, men det är skoj! Har man inget eget liv så får man leva åt någon annan? Haha =P Nej, så är det nog inte.

Jag vet inte riktigt vart detta tidningsutklipp kommer ifrån, hittade det på google. Den fick mig att tänka lite, vadför har vissa behovet utav att blogga? Någon form av bekräftelse, behov av uppmärksamhet, behov av att andra ska veta eller behov av att andra ska veta hur bra man har det måste alla bloggare lida utav?

Jag vet inte riktigt vadför jag bloggar, jag har bara fastnat för det. Kan det kanske vara så att jag är olycklig?

Haha, ja, jag får hoppas att andra oxå får sig en liten tankeställare, en tankeställare om vadför ni bloggar.

Jag vet mycket väl att det finns olika intressen och att jag förmodligen kommer att göra en och annan bloggare upprörd, men det finns ointressanta bloggar och saker man kanske borde tänka på när man bloggar.

Bloggar där alla inlägg börjar med "Idag har jag gjort" "Idag har jag varit i skolan" och framförallt "Idag är jag hemma och är sjuk =(" är sådanna bloggar jag finner ointressanta. Dessa bloggar är endast intressanta för de som känner personen i fråga. Så helt ointressanta är dom kanske inte, men för mig som utomstående kanske det inte är så värst spännande att läsa en sådan blogg.

Jag läste dessutom ett blogginlägg där en tjej va ledsen och arg för att folk hade sagt att hon va elak mot sin kompis, hen hade skrivit namnet på hennes kompis och att hon inte gillade saker som hon höll på mig. Vi har alla rätten att uttrycka våra åsikter, så länge som inte trycker ner någon. Och i detta fallet kanske hon skulle ha valt bort att skriva ut namnet?

Om man tex vill skriva "Gert är så fjantig, han måste dricka för att alla andra gör de" så kanske man istället kan omformulera det på ett annat sätt utan att nämna någon specefik person? Tex "Jag tycker att det är så fjantigt med människor som måste dricka för att alla andra gör det". Har jag helt fel?

Jag är väldigt noga med vad jag skriver om vem när jag bloggar, och eftersom min karl inte vill bli nämnd vid namn på min blogg så  skriver jag aldrig det heller.

Jag vet att jag inte är den enda med detta problem, men vadför sätter man sig alltid vid datorn i tron om att man bara ska kolla något snabbt och sedan fortsätta med sina sysslor?

Idag hade jag tänkt städa, skulle bara sätta mig vid datorn och kolla mailen, bloggen, FB osv, men fastnade här. Och jag har inte heller något vettigt att göra på datorn heller =/

Vadför är det så svårt att slita sig ifrån denna jävla DUMBURK?

Jag har så grymt dålig självdisciplin, det är helt sjukt vad dålig den är =/

För ett tag sedan började det helt plötsligt ploppa upp en massa snuskgubbar som "camboy" "sexmachine" osv på min msn. Sedan fick jag ett mail på min hotmail "Gör som jag säger, annars..."

Frågade vad han ville, och han ville att jag skulle skicka en nakenbild på mig själv annars skulle dessa snusk kontakter fortsätta att ramla in, för han hade satt upp min mail på någon sida. Vart han hade fått min mail ifrån vet jag inte riktigt =/ Dessutom hotade han med att ta över min mail om jag inte gjorde som han sa.

Jag blockade självklart idioten, och tänkte på alla de stackars tjejer han lurat till sig kort på.

För någon dag sedan fick jag en vänförfrågan på FB ifrån en "Felipe Schaumann". Eftersom jag inte vet vem det va så accepterade jag inte, och skickade till denne person och frågade vem det va. Fick till svar "Englisch, fat girl!" och då slog det mig genast att det va samma mupp.

Eftersom jag har min FB registrerad på samma mail som han hotade mig på så hoppas jag att det är så han fick tag på mig.

Han är verkligen läskig, och verkar tydligen att ge upp. Någonting säger mig att han inte alls bara är ute efter en nakenbild, men vad vill då puckot?!

Och stackars alla tjejer som har gått på detta, det är ju helt sjukt! Det är tragiskt att det finns folk som håller på så här...

Satt igår utanför mina svärföräldrars hus tillsammans med dom och min karl och solade lite. Jag vet inte riktigt hur jag kom in på det, men jag började snacka om boken "pojken som kallades Det".

Jag minns att denna bok lästes högt av en utav mina lärare på mellanstadiet, kanske inte så passande och jag förstår inte riktigt syftet. Har dock inga men utav det och ville läsa boken igen.

Då säger min svärmor att hon ska ha alla böckerna, men vi hittade bara två, de två första. Satte gensat igång och läsa, läste så fort jag fick tillfälle och idag gick jag ut och eldade lite i tunnan och satt samtidigt i solen och läste boken som nu är utläst.

Tycker det är helt sjukt, hur kan man behandla ett barn så som pojken i boken blir behandlad?

Boken är en sann berättelse en Dave Pelzers uppväxt med en psykiskt sjuk mor som misshandlade och missköte honom. Hon fick även resten av familjen att vända honom ryggen och till slut även vara med på elakheterna hon utsatte honom för, hon hade hela familjen "i sitt våld". 

Tycker denna berättelsen är ganska lik de böcker jag läst som överlevande fångar ifrån förintelselägrena har skrivit. Ingen mat, kyla, misshandel ect.

Tycker boken absolut är läsvärd, även om den är djup och ganska jobbig känslomässigt att läsa stundtals.

Väntade på mitt samtal ifrån butikschefen som jag hade varit på arbetsintervju hos typ hela dagen i fredags, han hade lovat att ringa men det varkade som att han bara sket i det. När jag precis hade gett upp hoppet om att han skulle ringa så ringer han självklart.

Ska in på måndag och skriva praktikpapper med honom, ska ha praktik där 1 månad först för att lära mig arbetsuppgifterna och sedan får jag sommarjobb där med chans till fortsatta extratimmar och kanske ett jobb om jag har tur?

Hur som hellst, har haft en del saker på g i helgen, på gott och ont, så har inte varit så aktiv på datorn, eller mest inte alls.

Antar att jag återkommer som grovt beroende och äckligt aktiv bloggare på måndag ;)

(Syster och jag -09)